Magnus Eriksson bio photo

Magnus Eriksson

Internet and beyond. Pre-modern, post-human, para-academic.

Email Twitter Github Zotero

På fredag kväll kommer jag och GHS, Göteborgs Hackerspace, att vara med på omställningskonferensen “Ställ Om-natta” och visa på hacking och elektrinikpysslandets roll i att “möta utmaningar som ekonomiska kriser, oljetopp, klimatförändringar och resursbrist?”. Följande text är mina hastiga reflektioner kring ämnet.

Det finns två anledningar varför elektronik är viktigt att tala om kring omställningsarbete.

Den ena har att göra med vad elektronik är. Elektronik är ett av de mest energikrävande material vi har. Inte i drift – ofta drar elektronik inte mycket energi – utan i tillverkning. Det går åt enormt mycket energi till att tillverka t.ex. mikrochip. Anledningen är att materian i elektroniken måste vara så oerhört strukturerad och kontrollerad. Det som är energikrävande är att ta den smutsiga och okontrollerbara råmaterial och tvinga den till att forma sig med den oerhörda exakthet som krävs för mikrochipens funktion. Det som är energikrävande är alltså att informera materian med en viss på förhand upptänkt struktur. Energin i elektroniken finns alltså förkroppsligad i dess struktur. Allt det nedlagda arbete och den energi det krävdes för att forma materian finns nedärvt i strukturen. Det innebär i sin tur att det som är värdefullt med elektronik – och då menar jag inte värdefullt i vad som utbytes mot pengar, utan värdefullt som i bevarad energi – är dess struktur, snarare än dess materiella innehåll. Visst finns det lite guld och lite koppar i elektroniken som kan smältas bort och förvandlas till råmaterial, men det verkligt värdefulla är den nedlagda arbetstiden och energimängden. Följaktligen är det ett enormt slöseri att återvinna elektronikskrot eftersom man då endast får ut värdet i råmaterialet. Istället är det återanvändningen av elektronik som anses förbrukad som bevarar elektronikens värde. Och det är här hackers kommer in i bilden. Det är här en viss kombination av tekniskt kunnande och estetiskt sinne kan göra den gamla elektroniken levande igen.

Den andra anledningen till att elektronik är väsentligt för omställningsarbete har att göra med vad elektroniken gör. Alla elektroniska konstruktioner kan sägas bestå av tre funktioner; sensorer, processorer och aktuatorer. Sensorer läser av världen, processorer bearbetar informationen från sensorerna och skickar sedan instruktioner till aktuatorerna som åstadkommer någon slags effekt i världen. Dessa tre funktioner kan sedan se ut på väldigt många olika sätt. Sensorer kan mäta ljus, ljud, rörelser, beröring, strömledningsförmåga, infraröd strålning, luftfuktighet, riktning, acceleration och i stort sett alla fysikaliska fenomen som kan specificeras. Processorerna i sin tur kan givetvis programmeras att göra precis vad som helst med den här informationen – räkna på den, lagra den, jämföra den, omvandla den, addera och multiplicera den. Aktuatorerna kan bestå av i stort sett allting som kan ta elektrisk spänning som instruktioner. De kan lysa, låta, vibrera, styra mekaniska system, skicka radiosignaler; de kan få saker att flyga, spruta vatten, flytta på sig, kopplas ihop och kopplas isär, uppdatera webbsidor, ändra form och färg, stabilisera sig och falla omkull. Kräver omställningsarbetet att vi observerar världen, tar intryck från den, jämför tider och platser med varandra, memorerar våra intryck, kommunicerar det till andra, handlar utefter våra observationer, agerar i världen, omformar den; och gör detta med en noggrannhet, hastighet, styrka och räckvidd som överstiger den mänskliga kroppen och det mänskliga intellektets förmåga? I så fall behöver omställningsarbetet elektroniken!